Skutnäsgatan 2, Jakobstad Tel. 050-5120113 , 0400-561359 , Tel/fax 06-7231031

ÖPPET Måndag- Fredag 11.00-13.30

Andas djupt

Hur bra luften omkring oss än är, så kan vi inte dra full nytta av den om vi inte utvecklar vanan att andas djupt. Spädbarn andas automatiskt på rätt sätt med hjälp av magmusklerna, men av någon anledning har de flesta av oss blivit så hämmade, spända och stressade att vi andas mycket ytligt när vi nått vuxen ålder. Dålig hållning, åtsittande jeans, BH och bälten är också sådant som hindrar oss att andas ordentligt.

Pröva följande djupandningsövning: Ställ dig med rak rygg framför ett öppet fönster.Börja med att andas ut långsamt. Andas sedan långsamt in genom näsan. Känn hur magen sväller ut! När dina lungor är helt fyllda, andas då ut igen långsamt. Tryck ut den sista mängden luft med magmusklerna. Andas ut och in på detta sätt fem gånger och se om du inte känner dig lugnare och piggare! Gör denna övning när du stiger upp på morgonen och flera gånger under dagen, särskilt när du känner dig trött, spänd eller nervös. Eller ännu bättre, ta en rask promenad som tvingar dig att andas djupt och som sätter fart på blodomloppet så att färskt syre kan levereras till alla delar av kroppen. Kom ihåg att kroppens hälsa och styrka till stor del är beroende av hur mycket frisk luft du andas in.

Vädra ordentligt

Ordentlig vädring och god ventikation dag och natt är viktigare än vi tror för vår mentala och fysiska hälsa. Det är en god vana att vika upp täcket och lufta sängkläderna några timmar på morgonen , eftersom frisk luft och solljus torkar bort fukt och oskadliggör bakterier och virus. Av samma skäl är det bra att torka tvätt utomhus när det är möjligt. Och glöm inte krukväxternas betydelse! De är fantastiska luftrenare och utsöndrar syre och renar luften från koldioxid och många skadliga ämnen. Palm, ficus,dracena, murgröna, fredskalla, ormbunke, aralia och ampellilja är bra luftrenare, men listan kunde göras mycket längre.

Vad är det som gör frisk luft så livgivande?

Kanske den mest kända faktorn är luftens syrehalt vilket vanligtvis är 21%.Bergsklätrare som kommit upp på en så hög nivå att luften är syrefattig blir andfådda och får huvudvärk och yrsel. De får svårt att tänka klart och kan t.o.m. få hallucinationer på grund av syrebrist.När vi andas in frisk luft förs syret från lungorna till de röda blodkropparna i blodet som sedan transporterar syremolekylerna till varje cell. Maten vi äter är kroppens bränsle och byggmaterial. Liksom en spis behöver syre för att elden skall förbränna veden, behöver kroppens celler syre för att förbränna maten vi ätit så att den blir till värme, energi och byggmaterial för cellerna. Om cellerna inte får syre kan de alltså inte tillgodogöra sig näringen från maten och få den energi de behöver för att utföra sitt arbete.Hjärnan är speciellt sårbar, eftersom den arbetar dag och natt utan uppehåll och använder ungefär 20% av kroppens syre och 25% av blodsockret. Det är därför vi känner av syrebristen först i hjärnan.

En mindre känd faktor är att frisk luft är laddad med elektrisk energi som vitaliserar varje cell i kroppen. Naturliga miljöer utomhus har sådan luft med hög halt av negativa joner. Luften får sin negativa laddning från radioaktiva partiklar i atmosfären och i jordskorpan, från solsken, barskog, åskväder och då vattendroppar bryts, speciellt vid vattenfall, forsar, bränningar och vågsvall.Före antibiotikans tid byggde man hälsohem för lungsjuka på tallåsar där luften var rik på negativa joner. Idag förstår man bättre varför patienterna ofta blev friska där t.o.m. från tuberkulos. Man har gjort försök med maskinellt producerad luft med negativa joner och funnit följande goda effekter på människor, djur och växter.

• Personer med allergiska besvär som astma upplevde en förbättring, och 2/3 av personer med hösnuva fick en markant lättnad för sina besvär.
• Personer med lungåkommor blev hjälpta genom att flimmerhåren i lungorna mer effektivt transporterade bort skadliga partiklar från luftvägarna.
• Färre bakterier och virus kunde överleva i denna luft.
• Barn med inlärningssvårigheter visade en förbättrad hjärnfunktion.
• Växter och djur växte fortare och bättre.

Ohälsosam luft

När torra, heta ökenvindar laddade med positiva joner sveper fram över städer och byar minskar mängden negativa joner i luften markant. Man har vid sådana tillfällen kunnat konstatera flera negativa följder hos upp till 30% av befolkningen. De blev mera oroliga, misstänksamma och lättiriterade, fick migrän, huvudvärk, illamående, diarre, ögonbesvär och besvär med luftvägarna.Man tror att positiva joner förändrar hjärnans serotoninnivåer och att det är därför humöret påverkas negativt.

Negativa joner i luften förstörs också av trafikavgaser, utsläpp från industrier och andra föroreningar som finns i stadsluft.

Men även tobaksrök och återanvändning av luft inomhus förstör negativa joner. För att hålla luften frisk inomhus bör man ordna med ventilationen så att man hela tiden får en genomströmning av frisk luft, t.ex. genom att ha två fönster i olika rum öppna en aning. Om inte luften hålls i ständig rörelse fastnar de negativa jonerna snabbt på väggar och textilier och luften blir unken.

Att uppehålla sig i ett instängt rum är inte bra för hälsan. Vi andas hela tiden ut koldioxid och andra avfallsämnen, och om dessa ämnen inte vädras ut kommer vi att andas in dem om och om igen.Dålig luft har låg syrehalt vilket kan ge oss bl.a huvudvärk, yrsel, depression och hosta och dessutom göra oss trötta och illamåemde. Dålig luft försvagar kroppens celler och kan på lång sikt göra oss mera mottagliga för sjukdomar.

Avgaser ger syrebrist i hjärtat

Att bilavgaser ökar risken för hjärt-kärlproblem är känt sedan tidigare. Nu visar forskare i Umeå och Edinburgh, Storbritanien, för första gången att avgaserna ökar syrebristen i hjärtat och försämrar den proplösande förmågan.

I en dubbelblind, randomiserad studie deltog 20 män som tidigare hade haft hjärtinfarkt. I två omgångar fick de omväxlande cykla på träningscykel och vila i en speciell lokal. Hälften av männen utsattes för utspädda dieselavgaser. Hjärtfrekvensen ökade under cyklingen hos männen i båda grupperna. Syrebristen i hjärtmuskeln undersöktes genom att männen övervakades med EKG. Det visade sig att de som utsattes för avgaser hade en större sänkning av ST-segmentet, vilket innebär en ökad ischemisk belastning,(syrebrist i hjärtmuskeln). Dessutom hade dessa män en lägre frisättning av det blodpropplösande enzymet tPA. Detta kan delvis förklara att bilavgaser ökar risken för allvarliga hjärt-kärlproblem som hjärtinfarkt och stroke.